andlenore

kent, namnet på alla töntar, också på dessa töntar, som för ca 9 år sedan var mainstream. men nu har de gått tillbaka till att vara bara ett enormt bra band. vi står där nästan längst fram, hoppar, klappar, tittar på varandra lite då och då. men man känner trots sitt enda 19 åriga liv långt, så känns det som om man är för gammal för detta, att stå i kö i evigheter, just för att stå längst fram och se detta fenomen, sjukt bra fenomen. jag hade gärna suttit ner, på läktaren, och haft överblick och sett pupliken vifta med armarna, hoppa i takt, höra skriket. men det vore inte samma sak, för då hade jag längtat ner. de spelade inte min låt, kanske lite besviken, men de spelade allt det andra och det är det som betyder. de borde byta ut namnet, "och kent de förstod". "DU OCH JAG SKA ALLDRIG DÖ" i ett snöfall av röda svalor, med alla viktiga ord. de kommer alldrig dö.