andlenore

05.00 ringer klockan, upp och duscha, käka redan till lagad frukost. packa det sista hoppa i bilen, vi sitter i min väns golf, jag på bitchseat med en kille över 1.90 meter på varje sida, trångt men mysigt. partymusic hela vägen till stockholm, tar första ölen 06.30 på morgonen. sedan går dagen, vi sitter på terminalen i cirkus tre timmar i väntan på båten som ska ta oss till tallinn. trött är man, men excited över att vi har två partynätter framför oss, på en båt med människor lika taggade som vi. två vilda nätter, vad är det med kryssningar som får folk att gå helt crazy.
i fredags väl hemma trött som faan, och lägger sig 23.00, en fredagkväll. tack vare denna händelserika vecka håller jag på och bli sjuk, med det är fan värt det, 100 dagar.

åsikter har vi massor utav, det är helt otroligt vad mycket det vi pratar om är bara åsikter. vi alla tycker så olika, vill hela tiden övertyga alla om att våran åsikt är den som är rätt. det är det där jag inte vill deltaga i. vi sitter och diskuterar/debatterar/argumenterar, allt för att övertyga om att vi har rätt. jag själv tycker om att säga min åsikt, men så fort man gör det kommer någon annan som inte håller med mig och ska försöka få mig att ändra den, till deras. det var det jag sade till min vän, jag vill inte säga min åsikt längre för ingen vill höra den, ingen vill förstå den, acceptera den. bara ändra den, det är inte så konstigt att man blir arg på varandra när man inte kan acceptera varandras åsikter, än mindre förstå dom. min vän sade då, men du kan inte gå runt och vara rädd för att diskutera. det är jag inte, det är folk som inte kan diskutera, bara argumentera/debattera, och då vill inte jag vara med. jag försöker inte få andra att hålla med mig, bara förstå/acceptera min åsikt, men det är ingen som vill. man vill bara knäcka varandra, höra den där efterlängtade meningen, "du har rätt." varför är folk så desperata att ha rätt.

nu kommer designer-tönten fram i mig, men R.I.P. Alexander McQueen. våran rebell.

jag har en konstig dragning till toaletten just nu, jag vill gå och tvätta av mig, göra mig i ordning inför nattens mörker att svepa om mig. jag är trött, vill sova, men jag har sovmorgon kommande dag. så det vore synd att spoila bort en sovmorgon på att lägga sig tidigt.
det är roligt det där, man går och lägger sig sent i vetskap om att man ska upp, säg 06.30, kommande morgon. dagen därpå har man sovmorgon och behöver inte gå upp förrän två timmar senare. vad gör man då? jo man är uppe ännu längre för att man har sovmorgon = man får lika lite sömn som natten innan. är inte meningen med sovmorgon att man ska lägga sig i någorlunda tid så man får åtminstonde 8 timmars sömn den natten. knepigt.

igår var det fredag, då man är störd efter en hel vecka i skolan. det slutade bestämt med en riktig tagarkväll, vi skulle supa skallen av oss för att komma tillbaka, bli oss själva igen. sagt och gjort. det blev en del djupa stunder också, och nu ångrar jag mig. att jag sade allt som jag gjorde. fortfarande ingen förståelse, det kommer jag nog alldrig att få. hur mycket de än försöker, hur mycket än jag försöker. det är jobbigt att veta att man alldrig kan bli riktigt förstådd, alldrig.

jag har tänkt lite, min största frihet jag har är mina tankar. man kan ta ifrån mig allt, bara inte mina tankar. har jag mina tankar är jag fri, tar man bara dom har jag förlorat min frihet. det är ju trots allt det jag älskar att göra, tänka, mest av allt. när jag gör annat är hjärnan i full gång med verksamheten. händer väl ibland att jag driftar bort en stund, men en stund kan vara två timmar. mina tankar, min älskade, mig själv, min frihet.

dagen har gått och jag varit sjuk, tråkigt. men det har snöat inatt, så jag har fått sova gott, riktigt gott. sitter och fryser och vill ha närhet, har velat det ett bra tag. ligga sked, i värmen, närheten. borra in mitt ansikte i ett bröst, känna armar omkring mig, bara vill krypa in i skinnet.
"I'm better at making love than making friends."/ Weeping Willows