andlenore

ensam ja, det är det där skrämmande ordet, att vara ensam. det har numera fått en allt mera negativ klang. kan förstå att många inte tycker om att vara ensamma, eller är det bara för att de endast har upplevt fel sorts ensamhet. jag tycker om att vara ensam, det är en tid då jag kan vara med mig själv, vara mig själv sällskap. det är skönt tycker jag, att bara sitta och glo på tv eller läsa en bok eller lyssna på musik. men med sig själv, sitta och skratta åt något roligt på tv:n. det är det nog inte så många som gör, borde se ganska roligt tror jag, men jag gör det. jag tycker om att veta att när jag kommer hem från skolan så kommer inte resten av familjen hem, utan jag lämnas helt själv att göra vad jag vill. jag kan ju vara med vänner, men många gånger väljer jag att vara själv. är då lite svårt att förklara för sina vänner, som vill hitta på något, att jag vill vara ensam. dom förstår nog inte riktigt det, jag har hört från några av dom att de får panik och blir rastlösa när de är ensamma. är det för att tanken på att de kanske missar något viktigt angående någon bekant, eller står de bara inte ut med att vara sig själva sällskap.